Blogg När någon talar brister tystnaden

Under tiden som jag skrivit min bok har jag tänkt på begrepp som kommunikation och relation. Funderat över hur vi kommunicerar och hur det påverkar våra relationer. Livet är relation och kommunikation, vi får en relation till allt som vi ger vår uppmärksamhet.

Kommunikationen mellan människor är inte alltid så självklar, det uppstår lätt missförstånd och det är inte alltid vi hittar de rätta orden. Jag hade länge svårt att uttrycka mig, sätta ord på tankar och känslor. Undan för undan har jag lärt mig och blivit bättre på att uttrycka det jag vill säga. När jag skrev boken var det en av utmaningarna att så tydligt som möjligt formulera min berättelse. Många gånger har jag gått tillbaka till det jag skrivit och frågat mig "förstår läsaren det jag vill säga, det som är självklart för mig". Jag vill att läsaren ska kunna följa tankegången utan att behöva läsa om texten flera gånger ... men någon gång kanske det blir så ändå.

Syftet med kommunikation är att nå fram, att förmedla något så att mottagaren förstår. I all kommunikation händer det något viktigt när det inte bara är information förmedlas. Någon gång ibland känns det att vi verkligen når fram till varandra, vi ger och tar emot. Tankar, känslor och ord.

Det har blivit allt tydligare att livet är både fantastiskt, svårt, underbart och ändligt. Många gånger vill vi inte se att livet är ändligt men jag har kommit fram till att den insikten är av godo. Livet blir mer värdefullt, inte mindre. Om det är något jag vill förmedla så är det att vi har möjlighet att välja, när vi blir närvarande och medvetna kan vi upptäcka det. Det är viktigt vad vi gör med vår uppmärksamhet, hur vi använder den. Utan att tänka på det skapar vi relationer till allt möjligt, ofta till våra prylar, smarta telefoner till exempel. Om jag regelbundet tänker så här; "till vem eller vad vill jag ge min uppmärksamhet", hjälper det mig att välja det som verkligen är viktigt. Människor är mycket viktigare än saker.

När jag använder min uppmärksamhet för att fokusera på vad en annan människa vill förmedla kan något stort hända. Det enda viktiga just då är att lyssna och förstå. Ett ömsesidigt utbyte av både tankar och känslor är möjligt när vi båda är närvarande för varandra. Det finns utrymme för identifikation och empati; vi ser varandra, bortom alla yttre attribut. Ord och känslor försvinner inte bort någonstans, de landar i den andre, de landar i en människa av kött och blod. Vi känner att vi når fram till varandra. Jag tror att det är något av det viktigaste för oss som människor. Att se och bli sedd, att lyssna och bli lyssnad till. Att bli bekräftad. Du är människa, jag är människa, vi har mera gemensamt än det som skiljer oss åt. Vi kan dela vår mänsklighet.